Mat och dryck i Prag

Det klassiska tjeckiska köket liknar grannen Bayerns. Den verkligt klassiska rätten är skinkstek med knödel och surkål (tjeckisk knödel ser inte ut som tysk, den är som en skiva av en brödlimpa, som har kokts i stället för att bakas). En annan klassiker är svičkova, nötstek i en svagt sötsur gräddsås, som serveras med knödel.

Tjeckien saknar hav, och fiskrätterna är oftast från sötvattensfiskar. Bästa fisken är ofta forell "pstruh", som serveras stekt med kokt potatis. De goda kommunikationerna gör att nästan alla restauranger serverar också havsfisk. Så är lax "losos" ofta stående rätt, både i pocherad och i rökt form. Vi rekommenderar också fisk i gelé, som är en mycket god traditionell tjeckisk rätt. Fisken i gelét är oftast sill, som ju är importerad, men rätten har varit en viktig del av det tjeckiska köket så länge att den måste anses vara helt naturaliserad vid det här laget.

Ett typiskt tjeckiskt sätt att servera lätt mat är i form av små öppna sandwiches med flera lager av pålägg, "chlebicky". Är man ute och snurrar på stan går man gärna in vid lunchtid och äter sådana på någon bar.

Den klassiska tjeckiska drycken är öl, Tjeckien är ölets urhem. Det är inte för inte pilsner har uppkallats efter den tjeckiska staden Plzen. Det finns flera tjeckiska ölsorter med världsrykte, t ex Prazdroj (Pilsner Urquell), Gambrinus, Budvar och Staropramen. Prazdroj, Gambrinus och Staropramen har mer humlebeska, Budvar är rundare och mildare. Öl klassas inte i första hand efter alkoholhalt utan efter stamvörtstyrka. Ett lättöl är sjugradigt, ett folköl är tiogradigt och ett starköl tolvgradigt. På senare tid har man också börjat ange alkoholhalten med små siffror på etiketten.

Få känner till att Tjeckien också har goda viner. De bästa är från södra Mähren.

Tjeckien har naturligtvis också starkare nationella specialiteter. Mest känd är troligen en aperitiv, extrakt från en hemlig blandning av örter, från Karlsbad: "Becherovka". Den finns i två varianter, den ursprungliga Becherovka och en något sötare och mer insmickrande Becher Likeur. Den ursprungliga är den bästa.

En annan destillerad dryck är Slivovice (plommonbrännvin - "slíva" är plommon). I motsats till Becherovka är namnet inte något varumärke, utan en beteckning på en dryck som har destillerats på alla lantgårdar i Tjeckien sedan mycket länge. Som alla sådana destillat av jäst frukt i enkla apparater innehåller drycken rätt mycket finkel. Det ger den en rätt frän smak - jämför schweizisk Kirsch. Enligt "kännare" är detta poängen med drycken.

När man har ätit mycket, och speciellt mycket fet mat vill man gärna ha något för att smälta maten. Kontinental tradition bjuder att man tager sig en "Magenbitter" med malört. Den tjeckiska varianten heter "Stara Myslivecka", en direkt parallell till den tyska "Jägermeister". Drick inte för mycket av detta, då är medicinen värre än åkomman, men i måttliga mängder smakar den bra och gör gott.

Alla starka drycker köper man i Tjeckien i livsmedelsbutiker. Man kan köpa också drycker som är förbjudna i Sverige, t ex absinth. Det finns restriktioner i fråga om ålder, men kontrollen är vanligen inte strikt. Synen på öl och svagare starkdrycker till unga är mer liberal än i Sverige, utan alltför allvarliga komplikationer. En orsak kan vara en starkare social kontroll: när någon tonåring har druckit tillräckligt på en ölstuga ingriper oftast de äldre (även sådana som inte känner honom) med uppmaning till honom att nu är det tid att gå hem. Den svenska varianten med tonåringar som dricker mellanöl eller starköl ute i buskarna känner man inte till i Tjeckien.

Kranvattnet i Prag är ofarligt, men inte särskilt välsmakande. Köp en eller ett par stora flaskor mineralvatten, det är billigt och gott.

Livsmedelsbutikerna är välförsedda. Flera av de internationella butikskedjorna är mycket väl etablerade i Tjeckien. Stora och välförsedda livsmedelsbutiker finns i undervåningarna till alla varuhus. Den största livsmedelskedjan, tjeckiens ICA, heter Albert. Den har avläggare som ligger mycket tätt i städerna. Livsmedel är billigt, ofta ligger priserna på ungefär hälften av motsvarande produkter i Sverige.

Att gå på restaurang i Prag är billigt efter svenska mått. Men prisskillnaderna är mycket större än i Sverige. Lyxrestaurangerna i Prags centrum har priser som gott och väl kan mäta sig med de svenska, medan de mindre lyxiga, speciellt litet längre ut från centrum, håller hög klass till mycket rimliga priser. Listan här är mycket personlig och baseras bara på att vi har själva ätit gott på dessa restauranger, inte på någon objektiv utvärdering. Utvärdering av restauranger är  färskvara - det är inte säkert att restaurangerna har samma ägare eller samma inriktning i morgon som i dag. Vi är därför tacksamma för era synpunkter . 

På Gurmans sajt finner du en mer omfattande lista över restauranger i Prag - inte de enklaste, men ett stort urval från mellanklass till de lyxigaste. De har klassats efter mat, miljö, service och pris.

De internationella snabbmatsrestaurangerna finns i massupplaga: McDonalds, Kentucky Fried Chicken, Pizza Hut, Dunkin Donuts m fl. Bilden visar den otroligt populära McDonalds som ligger vid Vaclavplatsen. Den är alltid full, trots att man för priset för en hamburgare kan få en ordentligt tillagad måltid på en traditionell restaurang (en Big Mac Meny kostar motsvarande ca 25.- svenska kronor).

Pröva någon gång att besöka en riktig "hospoda", den tjeckiska ölstugan. Traditionell tjeckisk mat och "stor stark" i den ursprungliga storleken, 0,5L, inte de svenska degenererade varianterna på 0,4L eller mindre. De finns i alla delar av staden. På en "hospoda" dricker man inte bara öl. Där serveras också mat från det traditionella tjeckiska köket, ofta mycket mättande. Tyvärr blir luften ofta alltför mättad med tobaksrök. Hospodan är en lokal samlingsplats, där man sitter och diskuterar dagsfrågorna till sent på natten, och hospodan har en viktig social funktion i Tjeckien. Klientelet är i allmänhet manligt, damerna samlas i stället på ett kafé i närheten (se nedan). Priset för en Stor Stark kan variera från motsvarande några   till ca 15.-  svenska kronor. På hospodan vid stora torget i den idylliska lilla staden Jilove (ca 3 mil från Prag), dit vi ofta tar vår tillflykt från stan, kostar en stor stark inte fullt 2 svenska kronor.

En berömd "hospoda" är U Fleku, (Kremencova 11, Prag 1, tel 24 91 51 18). Den är mycket stor, med servering i flera intilliggande hus och på gården mellan dem. Här serveras ett mörkt, starkt öl som bryggs på stället. Det är nästan alltid musik och uppträdanden, ofta på flera platser inom området. Detta är alltså inte någon typisk "hospoda".

Den tappre soldaten Svejks favoritställe, U Kalicha (Bägaren) har tyvärr utvecklats till en turistfälla, där tyska turistgrupper expedieras på löpande band till höga priser.

En nu mycket populär restaurang invid Moldau strax uppströms från Gamlestan är Potrefena Husa (Jiraskovo Namesti / Resslova 1, Praha 2, tel 24 91 86 91). Namnet är en ordlek: det kan betyda både Knäppta (Skjutna) Gåsen och Knäppa Gåsen. I en rustik källare med tegelstensvalv serverar man traditionell tjeckisk mat, tillagad i vedeldad ugn. Har man tur (eller otur) stöter man på politiska och kulturella berömdheter. Så har t ex Vaclav Klaus, Tjeckiens president, haft detta som favoritställe.

U Seminaristy serverar typiskt tjeckisk mat till mycket rimligt pris i lugna omgivningar. Restaurangen är strategiskt belägen invid varuhuset Tesco och metrostationen Narodny, där alla byter spårvagn.

Le St Jaques (Jakubska 4, Prag 1, tel 232 26 85) är en intim restaurang i gamlestan med mycket speciell karaktär. Ägaren är tjeck som har bott och arbetat många år i Frankrike, och det serveras både tjeckisk och fransk mat. Atmosfären i restaurangen är mycket familjär. Man underhålls av musik av mycket hög klass. När vi var där underhöll en pianist och en violinist, som på ett mycket virtuost sätt behärskade både populär och klassisk musik.

I gamlestan, invid Karlsbrons landfäste ligger restaurang U Kameneho Mostu (Vid Stenbron). Den har en avdelning som serverar traditionell tjeckisk mat och en som serverar internationell mat. Både läget och maten gör restaurangen till något speciellt. Ingången ligger i tunneln för fotgängare längs Krizovicka uppströms från Karlsbron. Efter överenskommelse med restaurangen kan man också bli hämtad med båt och avlevererad till restaurangens egen brygga.

Man har en strålande utsikt över Prag från restaurang Nebozizek (Petrinske Sady 411, Praha 1, tel 57 31 53 29), Den ligger på sluttningen av berget Petrin, med egen station vid bergbanan. Efter den goda maten tar man sig gärna en lätt promenad i den vackra parken på bergets sluttning, och eftersom man kommer hemåt nedför berget blir vandringen inte ansträngande.

Medan en hospoda serverar typisk tjeckisk mat är vinrestaurangerna (vinarna) inriktade på internationellt kök. En av Prags mest eleganta restauranger, med mycket lång tradition, mitt i gamlestan, är Vinarna U Pavouka (Spindeln, Celetna 17, Prag 1, tel 23 13 327). Man äter mycket gott; priset ligger relativt högt för att vara i Prag.

Kaféer i Prag skiljer sig något från svenska kaféer. Där serveras inte bara kaffe och kaffebröd, utan de serverar också mat, ofta lättare och med mindre portioner. Vill man äta något gott och lätt bör man därför se sig om efter ett kafé. Kaféerna är också mötesplatser, kanske damernas motsvarighet till hospoda. Man avtalar möte för lunch på ett kafé och diskuterar sina affärer eller barnbarnens framsteg.

Ett klassiskt kafé är Slavia (Narodni 1, Praha 1, tel 24 21 84 93). Det har ett fantastiskt läge, vid Narodni mitt emot Nationalteatern alldeles nere vid Vltava. Slavia har alltid varit mötesplats för författare, intellektuella och politiskt intresserade. Det var berömd sådan samlingsplats redan under första republiken, fortsatte i viss utsträckning under de mörka åren 1948 - 1989, och också i dag finner man författare och konstnärer bland publiken, tillsammans med alla turister.

Liknande gamla traditioner har Kafé Louvre (Narodni 20, Prag 1, tel 24 93 09 49). Det var kafé och intellektuell samlingsplats under första republiken, men gjordes om till kontor under kommunisttiden. Nu har det restaurerats och öppnats i sitt ursprungliga skick. När Prags damer skall träffas på stan är det åter ofta till lunch på Kafé Louvre.

Kaféet i Obecni Dum är också en bra mötesplats, speciellt under den varma årstiden, när man sitter på trottoarserveringen och följer folklivet på Na Prikope.

Utländska kök är nu väl representerade i Prag. Liksom i de flesta städer finns det gott om pizzerior. En del är den ordinarie snabbmatsvarianten, t ex pizzerian i bottenvåningen av varuhuset Tesco: billigt, snabbt men inte särskilt inspirerat.

Det finns också pizzerior av annat slag. En av de bästa ligger utanför centrum, i Dejvice (Prag 6), inte långt från metrostation Dejvicka: Pizzeria Grosseto (Jug. Partyzanu 8, Prag 6, tel 312 26 94). Den har så gott rykte att man kan få vänta på plats, men det är det värt. Pizzorna bakas i stenugn eldad med ved, och pizzabagarna är otroligt skickliga på att jonglera med sina pizzadegar. Detta är inte något snabbmatställe, man sitter och avnjuter vad som serveras (inte bara pizzor).

En mycket bra representant för det italienska köket (inte pizzeria) finner man också i Dejvice, inte långt från metrostation Dejvicka: Ristorante Da Emanuel (Charlese de Gaulla 4, Prag 6, tel 31 21 359). Med väl tillagad mat, trevlig inredning och vänlig service är denna restaurang en upplevelse. Eftersom den ligger ett stycke ut från centrum är priserna också mycket rimliga.

En italiensk restaurang i centrum av gamlestan är värd att nämna: Metamorphis (Mala Stupartska 5, Praha 1, tel 2482 7058). Under sommaren har man uteservering på Ungeld med god mat och med hänsyn till läget rimliga priser.

Kinesiska restauranger brukar det finnas gott om i de flesta storstäder, så också i Prag. Av de vi har prövat kan vi rekommendera Restaurang China (Vodickova 41, Praha 1, tel 24 15 25 40) där vi har ätit gott och prisvärt.

Också för kinesiska restauranger gäller att läget bestämmer mycket av priset. På Restaurang Sunshine i Dejvice (Dejvicka 40, Prag 6, tel 24 32 18 88) äter man mycket gott till mycket rimligt pris.